Everything About You - Kapite 40 Do you really love me?
Tidigare
Katies perspektiv
- Will you stay with me?
- What do you mean? frågade Louis förvirrat.
- I mean, would you leave me? sa jag försiktigt och kollade in i hans vackra ögon.
- No, of course not. Why do you think so? sa han som om det vore det självklaraste som fanns.
- I just don't want to be hurt again. Jag kände att jag fällde en tår när jag sa det och jag tittade ner i sängen.
- I will stay with you, forever. sa Louis och tog bort tåren från min kind. Han lutade sig mot mitt ansikte och kysste mig passionerat. Jag log mitt i kyssen vilket förstörde den. Vi log mot varandra innan Louis sa:
- Goodnight babe. I love you. och pussade min panna.
- Goodnight Boo Bear. I love you too. sa jag och pussade Louis snabbt på munnen.Jag vände mig om och kort därefter kände jag att Louis la sin arm om mig och drog mig närmre. Jag kunde inte vara lyckligare, jag har den bästa killen i världen och han sa att han skulle Stay with me forever. Den här natten somnade jag med ett stort leénde på läpparna.
Katies perspektiv
Jag vaknade av att någon pussade mig på pannan. Jag öppnade sakta ögonen och till min förvåning såg jag Louis tills jag kom på vad som hade hänt igår.
- Good morning beautiful. sa han och log mot mig med det leendet som bara han har.
- Good morning Lou. sa jag och log tillbaka. Jag sträckte mig lite innan jag satte mig upp. Jag skulle precis sträcka mig efter något att sätta på min när jag insåg att jag bara hade min klänning som jag hade på mig igår.
- Louis?
- Yes, babe.
- I have nothing to put on me. So I'm wondering if I can borrow something. sa jag försiktigt.
- Of course you can, here. sa han och gav mig en tjock tröja och ett par mjukis byxor. Jag satte på mig det och kollade i spegeln, självklart var allt förstort men jag brydde mig inte, det luktade ju Louis. Jag kände två armar runt mig och Louis sa:
- You look fantastic.
- It's because of you and your clothes. sa jag och blinkade mot honom. Jag vände mig om och tittade djupt in i Louis grå-blåa ögon, han tittade in mina och vi höll ögonkontakten ett bra tag tills, dörren öppnas med ett ryck och där står en anfådd Niall som försöker prata men det fungerar inte så himla bra. När han hade lugnat ner sig sa han snabbt:
- Liam, Danielle, Zayn and Perrie are on the airport now but they can't leave 'cause it so much fans. We have to help them.
- We're coming. sa Louis.
- Can you just drive me home first so I can change clothes and stuff?
- Yes, of course babe. sa Louis och pussade mig på pannan.
Vi bestämde att vi skulle åka hem till mig först och sen hämta dom. Så vi gick ut till bilarna som killarna hyrde och körde hem till mig. Jag sprang in och sa hej till Nat, Saga, Linus, Anna och sprang sedan upp för trappan och bytte om till ett pat svarta byxor och en grå stickad tröja sedan packade jag ner alla mina kläder, smink, skor, ja allt som jag hade med mig från england. Efter en kvart hade jag packat väskan i stress och sa nu hejdå till Anna, Nat, Saga och Linus.
- Jag kommer att stanna med Louis och troligen åka till England när dom gör det. Men tack att jag har fått bott här.
- Det var så lite så. sa Anna och kramade om mig.
- Jag kommer att sakna dig. fortsatte hon.
- Jag kommer sakna er med. sa jag och kramade sedan Linus och Saga.
- Men vänta lite! sa Anna och jag frös till.
- Är det där en förlovningsring?! ropade Anna.
- Ja, Louis friade till mig igår. sa jag och visade ringen och Anna tog min hand och studerade den och sa sen:
- Grattis gumman!! och kramade mig igen.
- Tack! Men jag måste verkligen gå nu.
- Hallå? Du får ju inte glömma mig. sa Nat.
- Självklart inte, kom hit syster!! sa jag och vi kramade varandra hårt och länge.
- Jag kommer sakna dig så otroligt mycket, Katie. sa Nat.
- Jag kommer också sakna dig så himla mycket, Nat. Men vi ses snart. sa jag och släppte henne.
- Hejdå allihopa! sa jag och gick sedan ut ur lägenheten. Jag sprang ner för trappan och kom ut på parkeringen och jag tittade upp mot vardagsrums fönstret och såg att Anna, Linus, Saga och Nat stod och vinkade och självklart vinkade jag tillbaka. Jag tittade lite mer nogrant och såg att Nat grät lite grann vilket gjorde att jag gjorde det med. Jag vände mig om och gick till bilen där Louis stod och tog min väska och la in den i bilen och kramade sedan om mig och sa:
- It's okay babe. Jag nickade och satte mig sedan i bilen och vi körde mot flygplatsen.
Vi kom till flygplatsen ganska snabbt och vi såg direkt att det var grymt mycket fans utanför flygplatsen.
Vi hoppade ur bilen och började gå hand i hand till de andra som väntade på oss men vi hann inte långt innan vi hörde många skrik och vi blev snabbt omringade av fans som frågade en massa saker som t.ex.
Are you together again? She's so ugly! Why are you with that girl, Louis? She's a bitch!
Jag försökte ignorera deras elaka kommentarer men det gick bara inte att låtsas att man inte tar åt sig dom. Vi kom till slut loss från alla fans och jag kände att Louis grep om min hand hade blivit hårade. Jag tittade upp mot honom och han såg besviken, arg och ledsen ut på samma gång. Jag tror att såg att jag tittade på honom för att vände sitt huvud mot mig och log men leendet gick inte in i hans ögon.
Vi kom fram till de andra och de hade ungefär 6 vakter runt sig. Vi hälsade på alla innan vi började gå in till flygplatsen.
Harrys perspektiv
Jag såg direkt att Louis inte var så glad när han och Katie kom. Jag ville fråga honom varför men ville inte att han skulle bli surare än vad han egentligen var så jag lät bli. Vi kom in i flygplatsen snabbare än vad jag hade trott och vi såg direkt Liam, Danielle, Zayn och Perrie. Vi kom fram till dom och vi alla började genast att hälsa glatt på varandra.
Vi åkte till hotellet ganska snabbt eftersom att Liam, Zayn, Danielle och Perrie var trötta efter flygturen, de fixade två rum och man vet ju redan hur de ska sova och sen gick dom in på sina rum, medan vi andra gick in till mitt, Amanda, Louis och Katies rum. Vi satt i soffan och snackade om allt möjligt och Louis såg fortfarande inte helt glad ut som han brukar, så jag bestämde mig för att prata med honom.
- Louis, can I talk to you? sa jag och nickade mot Louis och Katies sovrum. Han nickade och de andra tittade efter oss medan vi gick in i rummet. Vi satte oss på sängen och satt tysta ett tag till Louis avbröt den:
- So what did you want to talk about?
- I'm not stupid, I can see when something bother you. So tell me.
- It's just that the fans shouted mean things about Katie when we walked to you at the airport and it feels like it's my fault.
- No it's not your fault.. sa jag men han avbröt mig.
- No, I know, but if I wasn't famous, it wouldn't happen and I saw that it's hard for her.
- No it's not your fault.. sa jag men han avbröt mig.
- No, I know, but if I wasn't famous, it wouldn't happen and I saw that it's hard for her.
- But if you weren't famous you may not have even met her, so talk to her and say what you feel. sa jag och han log.
- You've right Haz! I will. Thanks for being there. sa Louis och kramade om mig vilket jag självklart gjorde tillbaka. Vi gick tillbaka till de andra men Katie var inte där.
- Where is Katie? frågade Louis och Niall svarade genom att peka ut mot balkongen och Louis gick självklart dit.
Katies perspektiv
Ända sen fansen skrek dom där sakerna på flygplatsen har Louis varit deppig och jag kan inte låta bli att tänka på att de tycker så om mig. Jag fattar inte, ingen av dom känner ens mig, jag har inte gjort dom någonting. De vet inte ens hur det blev slut mellan mig och Louis, jo försig alla såg väl artikeln i tidningen som förstörde alltihop men det var ju inte ens sant. Jag hade inte känt det men jag hade börjat gråta, jag försökte ta bort dom men det kom bara fler och fler, så jag gav upp. Efter att ha varit själv på balkongen en stund kännde jag två starka armar om mig och jag känner direkt lukten av Louis. Han lutade sin haka mot min axel och sa:
- Are you okay?
- Why wouldn't I be?
- I saw that you were offended by the fans screamed.
- Maybe because they said I was ugly and a bitch. sa jag lite argare och när jag märkte att Louis hoppade till (eller ryggade, typ) så vände jag mig och sa:
- Maybe because they said I was ugly and a bitch. sa jag lite argare och när jag märkte att Louis hoppade till (eller ryggade, typ) så vände jag mig och sa:
- I'm sorry I didn't mean it.
- It's okay babe. sa han och omfamnade mig i en hård kram och pussade mig på pannan.
- I love you, Louis. sa jag och han tittade in i mina ögon och man såg att hans ögon tindrade av solen som lös.
- But I love you more. sa han och innnan jag hann svara så kysste han mig passionerat och jag njöt av varenda sekund av kyssen. Efter Kyssen så stod vi på balkongen i tystnad och njöt av varandras sällskap, tills Louis avbröt tystnaden och sa:
- Katie can I take you to dinner tonight?
- Why? frågade jag nyfiket.
- Because we have to celebrate! sa han och gjorde någon konstig rörelse eller något.
- Haha! Okay, sure. sa jag och skrattade.
- Why? frågade jag nyfiket.
- Because we have to celebrate! sa han och gjorde någon konstig rörelse eller något.
- Haha! Okay, sure. sa jag och skrattade.
- Louis? frågade jag efter att jag hade skrattat klart.
- Yes, sweetheart?
- Mayde we should tell the other about us. sa jag och tittade upp på Louis som höll om mig bakifrån.
- Shit, I forgot to say it. sa han och slog sig själv i pannan innan han fortsatte:
- Come. Han drog näst intill in mig till de andra och vi ställde oss framför dom och Louis öppnade munnen.
Liams perspektiv
Jag och Danielle låg i sängen i vårt rum. Dani sov men jag kunde absolut inte sova även om jag försökte, konstigt nog. Efter någon halvtimme vaknade Dani och vände sig om och log mot mig.
- Sleept well, babe? frågade jag och pussade henne på kinden. Hon sträckte på sig innan hon svarade:
- Yes and you?
- I couldn't sleep. sa jag och log trött mot henne.
- Why?
- 'Cause you're so beautiful. sa jag och blinkade mot henne. Jag såg hur hon fick en rödare ton på sina kinder och jag log stort mot henne. Jag tog min ena hand och placerade den på hennes kind och den andra runt hennes midja och drog henne närmre mig så långt det gick, tills vi kände varandra andas. Jag kollade in i Danielles ögon och sa:
- I love you so, so much.
- I love you so much more. sa hon. Jag tittade in i hennes ögon ett bra tag innan jag tryckte mina läppar mot hennes och hon besvarade den. Efter kyssen bestämde vi oss att gå över till de andra.
När vi kom dit var alla där till och med Zayn och Perrie men jag såg inte Louis och Katie.
- Where is Louis and Katie? frågade jag medan vi satte oss i soffan.
- They're outside and talk. sa Zayn och pekade mot balkong dörren. Kort där efter kommer Louis och Katie in. De ställer sig båda framför oss och ser både glada ut men samtidigt nervösa, speciellt Louis.
- Guys or Liam, Danielle, Zayn and Perrie we have something to tell you. sa Louis och tittade sedan på Katie som nickade och log mot honom. De vände deras blickar mot oss igen och Louis började prata igen:
- As you can see, me and Katie together again, but it's not just that we're... engaged. De båda log nervöst mot oss och jag kunde inte göra något utan att bli förvånad och titta på dom och sen på Zayn som såg ut att vara minst lika förvånad som jag. Men Perrie och Danielle var mest glada för dom och gick upp och kramade om dom och sa grattis, medan jag försökte smälta det som de hade sagt.. Förlovade? Jag kom på mig själv att jag var glad för deras skull och fick bort min förvånade min och log stort mot dem vilket Zayn gjorde nu också. Vi gick fram till dem och sa grattis och kramade om Katie och sedan Louis.
- When did this happened? frågade Zayn.
- Yesterday, actually. sa Katie och man såg på både henne och Louis att dom älskade varandra riktigt mycket och jag kunde inget annat än att vara glad för deras skull.
De berättade också att de skulle gå på en resturang för att fira, bara de två, vilket ingen av oss sa emot.
Louis perspektiv
Killarna verkade ta det bra, vilket var riktigt skönt.
-
Vi hade suttit i soffan hela dagen och bara haft kul. Klockan hade blivit runt 5 och Niall hade blivit hungrig så de andra gick ner till resturangen på hotellet medan jag och Katie fixade oss för vår dejt. Jag hade tagit på mig ett par svarta byxor, en vit shorta med korta ärmar och en svart 'jeansjacka'. Jag höll på att fixa mitt hår och när jag kände mig färdig så öppnadesdörren till toaletten där Katie hade fixat sig. Hon kommer ut och hon ser fantastisk ut. Hon har på sig en kort klänning som är vit upptill utan axelband och svart ner till, hon hade även lagt håret i fina vågor över axlarna och hon hade sminkat sig väldigt naturligt. Jag gick fram till henne och placerade mina händer på hennes midja och sa:
- You look stunning.
- Thank you. You don't look so bad out either. sa Katie och böjde sig fram mot mina läppar och kysste mig passionerat.
(Louis och Katies kläder till middagen)
Vi hade kommit fram till resturangen. Jag hoppade ur bilen och sprang till Katies sida och öppnade dörren åt henne, hon log mot mig och sa tack. Jag stängde dörren och tog hennes hand istället. Det var inga fans här vilket var väldigt skönt. Vi kom in i resturangen och mötes av en kypare och sa:
- Namn? jag fattade ingenting av det han sa, så jag lät Katie svara.
- Tomlinson. sa hon och då fattade jag vad han menade och jag kände mig så dum, såklart att de ställer den frågan. Han visar oss ett bord ganska långt in i resturangen, vid ett bord som var på en upphöjning. I resturangen var det mesta svart och vitt, stolarna var svarta, borde vita, väggarna vita med svarta ramar till tavlor. Ljustakarna var i guld färg och det var också ljuskronorna i taket.
Jag drog ut stolen till Katie och hon satte sig ner och satte mig sedan ner också. Vi beställde vad vi ville ha och medans vi väntade satt vi och pratade om allt möjligt.
- Louis, can I ask you something? frågade Katie.
- Of course, babe. sa jag och log mot henne. Hon tvekade ett tag innan hon sa:
- Do you really love me?
Äntligen!! Förlåt att det har tagit väldigt lång tid. Men som sagt jag har inte haft insperation, sen har det varit mycket plugg och det kommer va det framöver också men jag hoppas att det blir mer kapitel än var det har varit. Jag har ju varit på One Directions konsert och efter det så fick jag så himla mycket inspriation och sen dess har jag skrivit och därför är det också ett väldigt långt kapitel :) Jag hoppas ni gillar detta kapitel :)
Äntligen!! Förlåt att det har tagit väldigt lång tid. Men som sagt jag har inte haft insperation, sen har det varit mycket plugg och det kommer va det framöver också men jag hoppas att det blir mer kapitel än var det har varit. Jag har ju varit på One Directions konsert och efter det så fick jag så himla mycket inspriation och sen dess har jag skrivit och därför är det också ett väldigt långt kapitel :) Jag hoppas ni gillar detta kapitel :)
Hur tror ni Louis kommer reagera och vad kommer han att svara? För att får eda på det behöver ni kommentera :)
Kramisar Olivia