Everything About You - Del 9
Tidigare
Louis perspektiv
- But what did you dream? sa Harry
- That Katie disappeared from me and I could not find her.
- Okay, back to sleep now, we need to wake up early.
- Okay, thanks. Goodnight.
- You are welcome. Goodnight. sa Harry och gick till sitt rum igen. Harry var som en bror för mig, han ställde alltid upp för en och hjälpte alltid till om man behövde.
Jag ville verkligen somna för jag var jätte trött men det gick inte. Men när klocken började närna sig 2 somnade jag.
Måndag
Janes perspektiv
Vi hade slutat skolan och nu hade vi slutat. Jag och Katie hade bestämt att vi skulle hem till mig och plugga lite eftersom vi hade ett svårt prov på fredag och vi ville vara i tid. När vi kom hem till mig så frågade jag:
- How was your date with Louis yesterday?
- It's was amazing.
- What did you do?
- We went to the beach where he had placed a blanket with a little champang and strawberries. We were sitting and talked. Then he threw me into the sea and I him. Then we took the blanket and crawled into it and talked some more and then we went home.
- Did you kissed each other?
- No, we didn't.
- Why?
- I don't know actually, but I wanted.
Vi började plugga och efter en stund fick jag ett sms av..... Niall. Jag visade Katie och hon sa:
- Open it..
- Should I?
- Yes, do it. sa hon medan hon nickade ivrigt. Jag öppnade sms:et och där stod det:
``Hi! I wonder if you want to go and take a coffee or something with me? xx Niall´´. Jag läste igenom det minst typ gånger, jag kunde inte fatta att det var sant. Jag visade Katie det och sa:
- What should I answer?
- Yes of course.
Jag skrev ett svar:
``I would love to.. But when should I meet you and where? xx Jane´´. Jag tryckte på skicka och blev nervös. Någon minut senare fick jag ett svar:
``If you have time, so can we meet in the park about 20 minutes, if that's okay?´´.
- What shall I answer? You're here. sa jag efter att ha visat Katie sms:et.
- Say yes, of course. I can go home.
- Are you su.. mer hann jag inte säga.
- Yes, I'm sure. Jag nickade och skickade ett svar:
``Okay, meet you in the park about 20 minutes.. see ya xx J´´. Jag fick ett svar där det stod:
``Great. See ya xx N´´.
Vi gick ner till hallen och Katie tog på sig sina skor och tog sin väska. Vi kramades, sa hejdå och sen gick hon. Jag fixade mig snabbt i ordning och började gå mot parken med mina kryckor.
Niall perspektiv
När Jane hade svarat att hon ville, blev jag jätte glad. Jag skickade ett svar och började fixa mig i ordning eftersom jag hade jobbat med killarna hela dagen.
Jag började få mot parken och tänkte på hur det var när jag och Jane var små, jag har för mig att vi var ihop då men är inte säker, vi var i alla fall bästa vänner.
Jag kom till parken och såg att Jane låg på marken. Jag sprang dit och sa:
- Jane, are you okay?
- I don't think so. sa hon och kollade på hennes arm man såg att hon hade fått ett stort skärsår och såg en massa blod från hennes arm.
- Ouch, it does really hurt. sa hon högt, nästan skrek. Jag ringde 911 och efter bara någon minut var dom här och lindade in henne. De sa att hon skulle åka till sjukhuset för det behövdes sy. De frågade också om jag ville föllja med och det gjorde jag. När vi kom till sjukhuset ringde jag killarna och Katie och sa att dom skulle komma.
Det här skulle vara en bra ''dejt'' men nej då måste någon förstöra den och varför? Om det är ett fan som gjort det blir jag besviken och arg, men arg är jag ändå på den personen som gjort det.
Killarna och Katie kom och alla kramade om mig. Katie ringde Janes mamma och sen kom hon tillbaka.
Alla såg riktigt oroliga ut och Katie grät till och med lite grann:
- Why people do this? Why? sa Katie emellan snyftningarna.
- I don't know. sa Louis och kramade om henne.
- I don't know either. sa jag och grät lite grann jag med om jag ska vara ärlig.
Vi satt tysta länge, innan en läkare sa att allt hade gått bra och om vi ville fick vi komma in till henne. Det ville vi och jag gick snabbt in till henne och kramade henne försiktigt, hon besvarade kramen och det gjorde mig lite gladare. Sen kramade alla andra henne.
- What happen? sa Zayn oroligt och jag nickade av nyfikenhet.
- I came to the park to wait for Niall and then it came up a girl and walked towards me and she pushed me.. Jag såg att hon fick en tår jag tog bort den med tummen och hon fortsatte:
- I could not get up because she pushed me down and then she took up a knife and cut me.. Then she ran away from me and you came, Niall. sa hon med gråten i rösten och alla vände sig mot mig och Liam sa:
- Did you see her, Niall?
- I saw that someone ran away but did not see how she looked like... I'm so sorry..
- For what? sa Jane förvånat.
- Because you're in the hospital again, it feels like it's my fault. sa jag ledsamt.
- No is not your fault. sa Jane till mig och log det där fina leendet mot mig. Efter vi hade varit där och snackat en stund kom Janes mamma och vi andra var tvungna att gå hem till och med Katie. Vi kramade om henne och när jag kramade om henne viskade jag:
- I call you tomorrow..
- I will answer then. sa hon tillbaka och log, jag log tillbaka och sen sa vi hejdå och gick. Det kändes inte bra att hon hamnade på sjukhus på grund av mig för att något fan blir så dum i huvudet och gör illa en vän till mig som jag gillar mycket.
Katies perspektiv
Det kändes absolut inte bra att Jane hade hamnat på sjukhus 2 gånger på 4 dagar. När jag och killarna skulle hem frågade Louis:
- Do you want a lift home?
- Yeah, thanks. sa jag och satte mig i bilen där fram eftersom Louis sa att jag skulle det.
Vi kom hem till mig väldigt snabbt, jag sa hejdå till killarna och tack för skjutsen, de sa hejdå och åkte iväg sen. Jag gick in och det luktade mat, jag tog av mig mina skor och gick in till köket där det var mat dukat på bordet och där satt mamma och åt, jag satte mig mittimot mamma och började äta.
- Hur mår Jane?
- Hon har ett djupt skär sår på armen, men annars mår hon bra.
- Hur fick hon det? sa mamma nyfiket och förvånat.
- Hon sa att det var en tjej i parken som hade knuffat ner henne och skar henne på armen.
- Oj.. När kommer hon hem då?
- Jag tror doktorn sa att hon kunde komma hem tidigast i morgon kväll men troligast på onsdag morgon. Vi pratade lite mer, när jag hade ätit upp sa jag tack för maten och gick upp till mitt rum, jag satte på datan och gick in på twitter och skrev en tweet:
``I'm sorry for you Jane, hope you get better soon´´ jag tryckte på tweet och efter en liten stund undrade många vad som hade hänt jag sa som det var och såg att även Niall hade tweetat ungfär samma sak som jag. Jag loggade ut och stängde av datan och fixade mig i ordning och somnade rätt fort.
Här är del 9.. Hoppas ni gillar den? och snälla kommentera mera.. Jag blir ledsen när inte jag får några kommentarer och har nästan ingen lust att fortsätta skriva men det gör jag ändå, för eran skull..
Ska sova nu Godnatt / Olivia